Vi stannar vid 7 veckors ålder eftersom det är mellan 0 till 7 veckors ålder som valpens beteenden utvecklas snabbast och intensivast.
För att förstå denna utveckling ska vi komma ihåg att hunden
föds både blind och döv och är föga rörlig.
Den är relativt dåligt rustad för det vuxna livet då den föds.
Den första utvecklingen blir mycket snabb, i tid räknat.
Nervsystemet är inte utvecklat när valpen föds, utan fortsätter
att utvecklas några veckor framåt.
Hjärnan växer och når sin färdiga form vid 6 veckors ålder.
Nervcellerna ökar i storlek och antalet kontaktställen växer
avsevärt efter födelsen,
dessutom genomgår många av cellerna en mognadsprocess kallad
Myelinisation (fett och proteiner bildar en märgskida).
Nervtrådarna är till början nakna och impulserna passerar sakta
och med svårighet genom dem.
Nervtrådarna kommer gradvis att omges av en märgskida. Myelin.
Den här skidan underlättar impulsens passage genom nerven,
myeliniseringen börjar äga rum i olika hjärncentra, men även i
hela ryggraden, där den sker från huvudet mot svansen.
Det förklarar att frambenens motorik utvecklas före bakbenens.
Processen avslutas vid 5-6 veckors ålder. Hela nervsystemet
förändras under mognadsprocessen och vissa beteenden visar sig
och försvinner under dessa 7 veckor.
Bildandet av nervtrådarnas märgskidor är den faktor som styr
utvecklingen av motoriken och sinnena.
Mellan raser och individer varierar tidpunkten obetydligt för
dessa fenomen, men ordningsföljden är densamma.
God kännedom om hållpunkterna, gör att man när som helst kan se
om en valp utvecklas normalt.
Man indelar hundens valptid i perioder.
Den neonatala perioden från 0 – 14 dagars ålder.
Mellanperioden från 14 – 21 dagars ålder.
Socialiseringsperioden 21 dagar till 3 månader.
Den juvenila perioden från 3 månader till puberteten.
För varje period kan man successivt redovisa:
Ätbeteende.
Uttömmningsvanor.
Rörelsemönster.
Vakentillstånd och sömn.
Utveckling av sinnena.
Socialt respektive utforskande beteende visar sig först under
socialiseringsperioden då hunden utvecklats tillräckligt för att
ha relationer med individer och företeelser i omgivningen.
Neonatala perioden
Låt oss gå tillbaka till den första perioden : 0 – 14 dygn.
Vi skall först observera valparna i två experimentsituationer.
Första situationen: Modern lämnar en stund,
valparna ligger lugnt kvar i en hög i mitten av bädden, modern
återvänder, puffar på dem vänder dem och slickar dem.
När valpen känt moderns närvaro, söker den sig mot henne och
letar efter en spene.
Den diar medan den knådar juvret med framtassar och nos.
Andra situationen: Avlägsnas valpen från
bädden skriker de ljudligt.
De rör sig inte i någon speciell riktning utan kryper långsamt
runt medan de balanserar huvudet.
Råkar en valp röra vid en annan valp slutar den med
pendelrörelserna, den kryper mot den andra och lägger sig tätt
intill, först då blir den lugn.
Redogörelse för den nyfödda valpens olika beteenden.
Ätbeteenden: Till en början diar valpen 7 –
8 gånger per dag. För att stimulera mjökflödet knådar valpen
juvret med nos och framtassar. Rörelserna väcker de andra och
får alla valparna att dia tillsammans. För att hitta en spene
nosar sig hunden fram.
Det som kallas rootingreflexen kan framkallas genom att valpens
huvud får vila i handen, den svarar genom att gå framåt som om
den sökte en spene, den kan förflytta sig flera meter utan att
tröttna. När man håller fram ett finger slickar och suger den.
Uttömmningsvanor: Tömningen av urin och
avföring är helt och hållet reflexmässigt, den stimuleras av att
modern slickar valpens mage och runt anus.
Hon sväljer på så sätt alla uttömningar och bädden förblir ren.
Om den lilla valpen växer upp utan sin mor måste reflexerna
stimuleras flera gånger om dagen med fingret, tills valpen haft
tömningar av både urin och avföring.
Rörelsemönster: Valpen rör sig ganska lite så länge kullen ligger i "boet". Om den isoleras kan man bättre observera rörelseförmågan, den kryper långsamt, balanserande huvudet med pendelliknande rörelser, kroppsstadgan är dålig över frambenen, obefintlig över bakbenen. Lyfter man försiktigt valpen runt halsen mellan tummen och pekfingret förblir den hoprullad, böjmusklerna är dominanta, reflexen försvinner runt 5:e dagen som följd av myeliniasationen.
Vakentillstånd och sömn: De aktiva
perioderna är korta, de utgör 2 – 15 % av den totala tiden som
upptas av diande, resten av tiden sover valpen.
Två typer av sömn kan urskiljas : Den lugna
korta sömnperioden, valpen ligger på sidan eller magen utan att
röra sig eller skrika, ibland sträcker den på sig och gäspar.
Den aktiva långa sömnperioden upptar 90 % av den totala sömnen.
Man hör ljud och observerar olika rörelser i ben och kropp, man
kan också se små ryckningar eller dallringar i musklerna i
ansikte och öron samt rörelser i ögonlocken
Utveckling av sinnena
Vid födelsen är väderkornet inte utvecklat, valpen kan inte
känna igen sin mor på lukten. Fram till 21:a dagen är valpen
döv, yttre hörselgången är stängd av en hudflik.
Tiken meddelar sig inte genom ljud med sin avkomma, trots det
utökas valpens repertoar snabbt. Nöjda ljud under diandet,
jämmer och gnäll vid missnöje.
Under hela den här perioden är valpen blind, i själva verket är
ögonlocken sammanvuxna.
Känselsinnet och känslan för temperatur är väl utvecklade redan
vid födelsen, valpen söker oavbrutet kontakt och värme hos
modern och syskonen.
Många viktiga reflexer igångsätts även genom stimulering av
huden, t.ex. väcker slickandet uttömningsreflexen och
rootingreflexen sätter igång sökandet efter en spene.
Om man nyper valpen i en tass, böjer den benet och skriker.
Smaksinnet är väl utvecklat från födelsen.
Balansen är också medfödd, reglerande nerv är redan
myeliniserad, sätts valpen på en icke hal sluttande yta vänder
den sig uppåt, den geotaktiska reflexen, knuten till
gravitationen.
Lagd på rygg lägger den sig omedelbart på mage igen.
Förändringar under den neonatala perioden.
Framstegen visar sig framför allt i motoriken, djuret
förflyttar sig lättare.
Placeringstesten visar hur långt myeliniseringen har
fortskridit.
Om man lyfter valpen och sänker den mot t.ex. ett bord, så fort
ett ben vidrör en yta sätter valpen ner tassen.
Ca: 5:e dagen svarar frambenen positivt på det här testet, medan
svaret är negativt för bakbenen, det blir inte positivt förrän
runt 8:e dagen.
När man lyfter valpen som förut, mellan tummen och pekfingret,
är den inte längre hoprullad utan utsträckt, eftersom
sträckmusklerna dominerar en period efter 5:e levnadsdagen.
Mellanperiod 14 – 21 dagar
Dagen då ögonen öppnas inleder mellanperioden som varar från 14:e till 21: dagen ,man måste dock vänta några dagar innan valpen ser.
Ätbeteende: Den lilla hunden fortsätter dia,
men rootingreflexen avtar allteftersom de övriga sinnena
utvecklas.
Lägg märke till lapningsförsöken som uppträder ca:18:e dagen.
Den första tanden spricker fram ca:21:a dagen, det är en
hörntand i överkäken.
Nu börjar hunden gnaga.
Uttömmningsvanor: Uttömningsreflexen finns
fortfarande kvar när mamman slickar valpen.
Mot slutet av mellanperioden blir valpen mer självständig, den
har uttömningar utan att stimuleras, men det sker var som helst.
